Att hitta det perfekta tillfället - bli bekväm med att vara obekväm

Om vi ska vänta tills vi är redo, kommer vi att få vänta i resten av våra liv.

Många, inklusive mig själv, gillar inte att lämna sin egen trygghetszon. Det är helt enkelt svårt och jobbigt. Det är mycket lättare att hela tiden skjuta saker framför sig och övertala sig själv att:

”på måndag startar jag en ny vecka”

”jag börjar när det blir mindre stressigt”

”jag ska bara få klart det här projektet först, sen börjar jag”

”alla kommer att titta på mig, jag ska bara gå ner 5 kg först”

”jag måste bara hitta en träningspartner”

”gymmet är för långt bort”


Det behöver inte bara handla om träning, det kan vara att äta bättre eller påbörja en ny hobby. Vi väntar alla någon gång på det där perfekta tillfället att starta. När vi tror att allt ska klicka och allt ska falla på plats. Men varför gör vi det?

Det uppenbara svaret är att det är otryggt att kliva ur sin egen trygghetszon. Det är jävligt obehagligt.  Men jag tror också att många framgångsrika personer både inom träning, matvanor, och yrkesmässigt är mer bekväma med att bli obekväma.
 


Men jag tror även att det har att göra med det faktum att det är en distraktion för att undvika det uppenbara arbetet, och riskerna med att börja nu. Det kan vara ett sätt att undvika eventuell kritik, misslyckanden, och risken att det inte blir perfekt från starten.
 

Tyvärr ger detta tankesätt oss sällan någonting. Det hindrar oss från att växa, testa och eventuellt upptäcka någonting som är härligt, roligt och ger oss glädje. Det finns inga perfekta tillfällen.

Jag kan ta ETT av mina egna exempel på tillfällen då jag varit för obekväm med att lämna min egen trygghetszon. Jag har länge funderat på att ställa upp i en tävling i styrkelyft, men tänkt allt från:

”jag ska bara bli lite starkare först”

”det ska bara lugna ner sig lite på jobbet först”

”jag kan inte alla regler utantill”


Jag hade inte startat tidigare av den enkla anledningen att jag var bekväm i min trygghetszon. Där var det inget som hände, på gott och ont. Jag riskerade inte att bli uttittad, misslyckas eller göra bort mig – men jag fick heller inte ta del av att bli sedd, lyckas eller prestera bortom mina förväntningar.

Till slut kom jag till insikt att det inte finns något perfekt tillfälle. Jag fick sluta fokusera på vad som kunde gå fel – och istället fokusera på vad som kunde gå rätt. Och självklart gick det bra på tävlingen - det var så jävla roligt!

Men jag är inte den enda. Ta min kund Marika, hon blev bekväm med att vara obekväm. Klev ut från sin bekvämlighetszon när det kom till träning, kost och livsstil. Hon tog beslutet, och förändrade sitt liv för ett tag sedan.

Hela tiden hålls vi tillbaka av vår egen rädsla eller av våra tankar om att det inte ska gå som vi planerat. Jag vill säga till dig som funderar på att börja att du ska förvänta dig motstånd. Det handlar om att ta steget ur zonen, bli obekväm, och trycka på fast det känns som att du vill sluta.
Framgång är inte linjärt.


Några saker som kan hjälpa om du hela tiden ”väntar på rätt tillfälle”:

  • Förstå att det inte finns någonting som är perfekt.
  • Skapa tid, även om det blir lite krångligt i början.
  • Starta nu.
  • Gör någonting, vad som helst
  • Skaffa dig stöd
  • Förvänta dig motgång


Väntar du på det perfekta tillfället kommer du vänta i veckor, som blir månader, som blir år.
Det perfekta tillfället du har väntat på så länge, är nu.

 
Håll er hälsosamma!

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Styrketräning, bålträning