Ät vad du vill under julen – det är OK

Julskinka – ät upp hela!  Glögg – drick en liter! Knäck – spräck varje tand du har!

1:a advent närmar sig och innan man vet ordet av så är det Julafton. Min sambo har varit redo för att julpyssla sedan Augusti…jag delar inte samma glädje över julpyntandet. Jag har fått henne att avstå julstjärnor, glitter, julgran och allt det där fram tills nu – men på söndag (1:a advent) får hon fritt tillträde till pysslandet. Jag är ganska säker på att hon kommer gå igenom taket av upphetsning när det väl blir söndagmorgon.
 


Men vem är jag att peka finger? Jag har nog den inlevelsen när det kommer till julbordet! (och ja, ja vi kan debattera att det är samma mat som vi äter vid påsk och bla bla – I love it!) Så jag kommer kliva in i julborden utan restriktioner och jag tycker att du ska göra samma sak.

Du kanske blir förvånad när du hör detta? Julen kommer alldeles strax, men jag tycker faktiskt att du ska slappna av och inte tänka på om dina handlingar matchar dina mål under julledigheten. Det är faktiskt viktigt, och nödvändigt, att ibland slappna av och ta det lugnt med hetsen om träning och mat.

Till en början tycker jag att man ska förstå att alla inte har ”stora” och tydliga mål när det kommer till hälsa och välmående. Så alla kommer inte behöva samma fokusering, och jag dömer ingen för att de har mer blygsamma målsättningar. I slutändan är det ditt ansvar att välja din nivå av engagemang, och jag uppmuntrar alla steg du tar för att bli den bästa versionen av dig själv. Men när du väl har bestämt dig för hur mycket ansvar du ska ta för din hälsa är det också upp till dig att sätta realistiska förväntningar.

För att lättare kunna fullfölja sina mål och göra dem långvariga finns det en bra strategi: precis som du periodiserar din träning (ibland tränar du för viktnedgång, styrka, uthållighet, och ibland snabbhet via intervaller etc), tycker jag att du ska periodisera ditt ansvar med kosten.

Periodisering är en träningsprincip som baseras på att förändra din träning över en tid för att uppnå olika effekter/mål. Tex kan du under en 6 veckors period fokusera på att bli starkare medan du för de nästkommande 6 veckorna fokuserar på att bli snabbare. Och under dessa 12 veckor kanske du har en 1-2 veckors period där du fokuserar på återhämtningen och vila.

Så vad som har visat sig framgångsrikt i träningsvärlden kan även funka för din kost. Så istället för att döda din kropp med att träna stenhårt, och aldrig avvika från din kost under 52 veckor - varför inte periodisera ditt ansvar? Du kanske kan göra 10 veckor av stenhård fettförbränning i gymmet och köket som följs av 1-2 veckor av mer avslappnad träning och en mindre restriktiv kosthållning. Och därefter kanske du bestämmer dig för att hitta nya målsättningar och ansvar, du kanske kliver på ännu en 10 veckors period av fettförbränning?

Och för dig som påstår att det är helt bortkastat, och att allt går förlorat av att slappna av 1-2 veckor säger jag bara att jag respektfullt inte håller med dig. Jag tror att det är viktigt och nyttigt för de som sliter hårt med sina kroppar att ibland få ta en liten paus. Den pausen är vad som, enligt mig, kommer göra att det blir genomförbart och hållbart i det långa loppet. Det är bättre både fysiologiskt och psykologiskt. Skönheten med detta koncept är även att du kan planera in din ”slappa” vecka/veckor runt sociala tillställningar (som tex julen).

Så här kan det funka i praktiken:

  • Låt säga att du reser mycket på jobbet under Juni-månad varje år. Då skulle du kunna köra stenhårt i köket och gymmet under Mars, April och Maj – för att sedan få slappna av i Juni, och således stressa mindre över detta.
  • Du kanske firar julen med familj och vänner. Kör stenhårt i gymmet och köket under 4 veckor – då är du färdig lagom till julafton och kan slappna av och äta det du vill njuta utav. Du slipper svara för 52:a gången på frågan om varför du inte ska ta en chokladbit ur Aladdin-asken…

Att nå sina målsättningar kan faktiskt ses som att bestiga ett berg. Jag tänker såhär: År 2009 besteg jag Kebnekaise med en god vän till mig. Jag lärde mig två saker på resan upp till toppen:

  1. Det är långt till Nikkaluokta-fjällstation från Halmstad (min dåvarande bostad).
  2. Ett berg är omringat av många dalar.

Jag ska fördjupa mig mer i punkt 2. Jag trodde att vi skulle röra oss uppåt för varje steg vi tog. Jag hade fel. Jag vet inte hur många gånger vi gick upp på en topp för att sedan röra oss neråt. Vi gick lite upp och lite ner, lite upp och lite ner tills vi till slut kom upp på toppen av berget.
 


Vi spenderar mycket av vår tid i de djupa dalarna. Men hemligheten är att veta om att det är OK och normalt att spendera lite tid i en dal. Flexibilitet måste vara inbyggt för att det ska fungera. Släpp tankarna om att vara perfekt, de är de små stegen framåt som räknas, du kommer förr eller senare stå på toppen av ditt eget berg.

Vad säger du - ska vi gemensamt satsa på en intensiv period inför jul & nyår?
Så kan vi alla njuta av julbordet och Kalle Anka.


Känner du någon som kan ha nytta utav detta inlägget - hjälp mig genom att trycka på några av de "sociala knapparna" högst upp. Tack på förhand.

Håll er hälsosamma mina vänner – ni är grymma!

Etiketter: kost

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Styrketräning, bålträning